Lee - Koh Tao

  Vårt internet har varit nere sedan senaste inlägget så det är anledningen till att jag ibland kommer att ha stora glapp i skrivandet.
  De senaste dagarna har vi besökt stranden, ätit öns godaste nudelsoppa, hängt med gamla vänner och kollat på film.

  För tillfället är en av våra vänner bortrest i några veckor så vi ser efter hans katt Justin (som egentligen är en tjej) och hon har i princip flyttat in. Dessutom finns det två andra katter, numera kallade Jackie och Zebra (även dom är tjejer) som kommer och går.
  Det är som om vår bungalow är ett öppet hus för katter.
Vad det gäller min pälsdjursallergi så är den knappt märkbar här nere. Nu känns det som om jag "får utlopp för min kärlek för djur".
  Har äntligen sett hunden Honey och hon mår bra och ser ut som förr. Verkar lite skygg men sånt går att ändra på!
 
  Vad det gäller idag så har vi planer på att åka till Freedom Beach och kanske tar jag med mig cyklop och snorkel? 
Längtar tillbaka till vattnet, att få simma runt i stillhet och kolla på alla roliga fiskar m.m.

  Bilder kommer nog inte komma upp på några dagar då vi knappt har tagit några foton. Kommer antagligen komma igång med det samtidigt som dykningen.


/Nat

Ps. Har ett nytt Thainummer eftersom mitt gamla simkort krånglade.
+ 66 (0)8 56 556 173

  I förrigår kom Daniel till ön, en gammal arbetspolare till Johan. Så på kvällen bestämde vi oss för att festa lite.
Vi satt på Mermaid Bar med en massa andra från dykshopen och det blev visst en del Singha och Tiger. Tillslut bestämde vi oss för att fortsätta till Lotus, där jag och Kate röstade för buckets.
  Framåt 3-4 tiden bestämde vi oss för att svänga förbi Gannon men när vi kom dit och Kate somnade på soffan var det dags att åka hem.
  Bara några meter från huset lyckas Daniel ramla med moppen och skrapar upp både arm, hand och fot.
Det kom en hel del blod så jag tog över hans moppe och Johan körde raka vägen till den stora kliniken.
  Ja, ja inte köra moppe på fyllan men det är så livet är här nere. Inte meningen att skrämma någon.
Det slutade med att Daniel fick 5 stygn i armen och vi var hemma omkring 5 på morgonen.

  Dagen efter var väldigt lugn och eftersom Luke Mee, en av instruktörerna, fyllde år så spenderade vi större delen av dagen vid en poolbar med henne och en hel del andra bekanta.
  Det blev vatten och Coca Cola för min del medan de flesta andra fortsatte i samma mönster som kvällen innan.
Planen igår var att åka hem till födelsedagsbarnet och äta middag men alla var fruktansvärt trötta så det blev en tidig kväll.

  Klockan är nu 8 på morgonen och jag har redan varit vaken i en och en halvtimme.
Otroligt, men det är väldigt behagligt att sitta på vår framsida i en sackosäck och skriva medan man lyssnar på alla ljud omkring och katten springer runt i hopp om mat och lite kel.

  Nu ska vi snart röra oss för att äta lite frukost, så det blir inte mer än så här.


 
 

  Resan började igår. 6.30 på morgonen lämnade vi Gamla Stan och åkte till Arlanda.
Planet mot Kiev avgick 9.25 och väl där var det nästan raka vägen in till nästa plan mot Bangkok.
  Väl framme i Bangkok fick vi det riktigt stressigt och hade endast 50 minuter på oss från landning till dess att nästa flyg mot Koh Samui skulle lyfta! Vi pratade med en kille som öppnade ett eget visa-bås för vår skull och lät oss springa till bagageuthämtningen. Därifrån joggade vi vidare till incheckningen och vidare därifrån till planet! 
  Jag tror att vi sprang igenom hela flygplatsen och som de flesta vet är den bra stor!
Från planet på Samui åkte vi buss till Lomprayah (en katamaran som åker ut till öarna) och åkte över till Koh Tao.
Vi var framme 10.00 lokal tid. Vilket innebär att vi hade en väldgt intensiv resa.


  Vi inhandlade lite saker så som myggnät, två tjocka täcken (sängen är stenhård!) och lite andra prylar för att göra vår bungalow mer hemtrevligt. Så nu känns det som man har kommit hem igen.

  Vad det gäller mina hundar så har jag träffat en av dem. Chuckie, hunden som var så mager och rädd när vi hittade honom. Han har blivit smalare men är ända i helt okey skick. Efter att ha gett honom lite mat och kärlek så började han bli sitt gamla jag igen, det vill säga den hund han var när jag sist lämnade ön. Glad, energisk och lojal mot mig och Johan.

  För tillfället har jag problem med mitt Thailändska sim-kort men förhoppningsvis så löser det sig inom en snar framtid.
Ni som vill nå mig och har numret kan under tiden ringa till Johans telefon.

  Sitter just nu på vår uteplats och sällskapar med Justin, en katt som bor med Chris.
Det blir till att vila ett tag och sedan ska vi till stranden och arbeta lite på brännan innan Daniel kommer till ön.

  /Nat